Lyckan i en korg

Ännu en lördag i svampskogen. Den här gången bara jag, korgen, träden, dofterna, bären, svamparna - och en älgko. Hon sprang förbi fyrtio femtio meter bort, såg ut att ha bråtom. Fin var hon, men jag blev lite överraskad. Tog upp mobilen och ringde till mamma och berättade att jag just träffat på en älg i Kolmårdsskogen. "Är du ute ensam i skogen?!" "Det är lugnt, jag har med mig kompass". "Men, tänk om det kommer nån galning?" "Lugn, den risken är större hemma i bostadskvarteret".

Det var bara underbart att vara ute ensam. Tror det blev fyra timmar, där jag stannade till på tre fyra ställen. På det sista sprang jag på en riktig kantarellglänta. Lycklig som ett barn. Och trattkantareller, som till och med var stora! Redan. Kan bli en lång, härlig svamphöst. Jag blir mer och mer biten för varje år och för varje plocktillfälle. Har ärvt det efter farfar och pappa. De är ute så ofta de kan.

Dagens skörd var en blandning mellan kantareller, trattar, taggsvamp och nån enstaka sopp.

Nu är svampen rensad och förvälld. Strax har påsarna svalnat och åker in i bunkern, alltså frysen.

Nästa helg ska jag tillbringa "hemma" i Etuna med familjen. Gissa vad jag och pappa ska göra på söndag... Fast då behövs ingen kompass. Farsan hittar i typ alla skogar därhemma.