Kom just hem från middag hos mammalediga kollegan och vännen Elin och hennes Jens. Uffe och jag höll dem uppe sent i deras mamma-och-pappa-till-lilla-klara-värld. Risken finns ju att den lilla sötnosen vaknar i ottan, pigg som mörten och redo för att äta, leka och hänga med päronen. Elin hade inte varit vaken och sett det skymma ute sen förra året. Hur ska jag fixa det där, undrar Uffe lite stilla. Vi som redan sover halvknackigt nu. Men, man får oanad ork, lovar Elin, och gäspar. Hehe.
Kryper till kojs. Tänker varje kväll nuförtiden att jag ska göra det i sällskap av en bok, men det stannar alltid vid tanken. Är, trots att jag fyller 33 i höst, fortfarande nattuggla, vilket innebär att jag lägger mig sent, men vid det laget när jag är riktigt trött. Tonåringen går liksom aldrig ur mig. Läsa finns inte med på kartan för tillfället.
Funderar på att ta tåget "hem" till Etuna imorrn förmiddag. Till mamma och pappa för att bli lite ompysslad. Pilla navel, filosofera vid dammen och titta på fiskarna, promenera i den älskade gamla skogen. Ta det jäkligt lugnt. Uffe ska ändå jobba halva dan och sen får han besök. Får se. Måste, framför allt annat, sova ut först.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar