Idag vet jag inte vad jag ska säga. Vad som kan sägas. Tänker på vännerna och hoppas att de står ut. De var det sista jag tänkte på innan jag somnade och det första i morse. Och jag drömde om dem.
Själv har jag gått på semester och åker hem till Sörmland imorrn i några dagar. Fem jobbfria veckor väntar och det känns trots allt skönt.
Livet kan var så orättvist.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar